Posts Tagged ‘makt’

Berlusconi bidrar med argument mot fotografiförbud

Monday, June 1st, 2009

Det diskuteras om man inte borde förbjuda vissa typer av fotografering, t.ex då man tar bilder in i folks hem. Man kan ju inte förneka att det kan kännas rätt obehagligt att hitta bilder på sig själv i tidningen från något tillfälle då man gör något privat, och de som är för förbud brukar framhålla prinsessan Diana eller någon annan kändis som jagats av paparazzi.

Jag är motståndare till fotoförbud eftersom det kan användas av makthavare som vill undgå kritisk granskning, men det kan vara svårt att inte framstå som en foliehattsvikande konspirationsteoretiker när man argumenterar. Men nu har jag fått ett formidabelt exempel som stöder min tes: Silvio Berlusconi har sett till att beslagta fotografier av honom tagna genom ett fönster till ett hus där han festar loss med barbröstade unga kvinnor (allt enligt italienska medier genom TT, så en nypa salt kan vara på sin plats).

Medborgarna skall kunna bevaka makthavare, INTE tvärtom.

Regeringen vill ge SCB rätt till personuppgifter från a-kassorna

Tuesday, May 12th, 2009

på övervakningsfronten är det dessvärre lite nytt: den utmärkta tidningen Riksdag och Departement rapporterar om att Regeringen vill att Statistiska Centralbyrån, SCB, skall få rätt att begära ut personuppgifter från a-kassorna. Självklart finns det ett gott syfte (bättre underlag för arbetsmarknadspolitiken), och man nöjer sig med avidentifierade uppgifter. Än så länge, alltså. Fackförbunden ser problem med att lämna känslig privat information till staten, vilket hedrar dem. LO undrar till exempel varför en ideell förening som a-kassan skall vara skyldiga att lämna ut uppgifter ur medlemsregistren.

Tanken på att staten skall få medlemsuppgifter från ideella föreningar känns helt barock, eller är det bara jag som tänker åsiktsregistrering? Jag undrar om det är de politiska partierna som står näst på tur när det gäller krav på statlig kontroll eller om de försöker smyga lite först. Kanske kommer en lag om att alla ideella pedofil- och barnporrföreningar skall lämna ut sina medlemsregister?

Någon som fortfarande tror att piratpartiet inte behövs?

Vykort till justitieministern

Monday, May 11th, 2009

Innan jul skickade jag ett vykort till Beatrice Ask på uppmaning av Opassande.se. Det är ju ett tag sedan nu, men jag blev påmind av Christoffer Fjellners och Anna Hedhs väljarflört igår på Agenda i SVT. Christoffer Fjellner är för IPRED-direktivet men vill inte säga vad han tycker om dess implementering i sverige (IPRED-lagen). Båda representerar de partier som gått längst i sin iver att införa ett kontrollsamhälle; deras försäkran att de värnar integriteten känns inte helt trovärdig.

För att få fram bilden på framsidan har jag använt piratbyråns bevismaskin för att fixa en en skärmdump som “bevisade” att Beatrice Ask hade fildelat något som hette “Med byxorna vid knäna i fildelningsdebatten”. Det syftade på en debatt i Agenda där Frida Johansson Metso på ett bildligt men uppenbart sätt drog ner byxorna på Beatrice Ask. Här följer mailkonversationen, jag inser att texterna inte är hundraprocentiga, men avstår i övrigt från ursäkter och låter eventuella läsare döma.

Se bilden och texten från vykortet genom att klicka på bilderna nedan:

Jag fick faktiskt svar från departementet. Döm själva:

Översänds enligt uppdrag:

– – – – –

Hej,

Tack för ditt vykort angående olaglig fildelning och genomförandet av det civilrättsliga sanktionsdirektivet (ibland även kallat IPRED). Jag och mina kollegor i regeringen har fått många vykort och mail om denna svåra fråga och lyssnat noga på olika argument som har förts fram i debatten. Det är uppenbart att frågan berör många.

Upphovsrätten är en del av den grundläggande rätten till egendom. Utgångspunkten är alltså att de som har skapat och deltagit i produktionen av musik, film, litteratur och annat upphovsrättsligt skyddat material äger resultatet av sitt arbete och har rätt att bestämma om, när och hur utnyttjande av deras verk och prestationer ska få ske. Det är därför sedan lång tid tillbaka olagligt att göra upphovsrättsligt skyddad film och musik etc. tillgänglig för allmänheten utan rättighetshavarnas samtycke, oavsett om det sker via ett fildelningsnätverk (s.k. uppladdning) eller på annat sätt. Sedan den 1 juli 2005 framgår tydligt av upphovsrättslagen att det också är olagligt att kopiera (ladda ned) sådant upphovsrättsligt skyddat material som någon olovligen har gjort tillgängligt. Dessa bestämmelser om vad som är tillåtet respektive förbjudet bygger på internationella överenskommelser och EG-direktiv.

Rätten för upphovsmän och artister m.fl. att bestämma om, när och hur utnyttjande av deras verk och prestationer ska få ske ger dem möjlighet att ta betalt för sitt arbete. När upphovsmän och artister m.fl. får betalt för sitt arbete stimuleras och ges förutsättningar för nytt skapande. Detta är i sin tur viktigt för tillväxt, sysselsättning och ett rikt kulturutbud. Upphovsrätten har därför stor betydelse för hela samhället.

De diskussioner som regeringen har haft under senare tid har alltså inte handlat om att ändra vad som är tillåtet eller förbjudet, utan om hur det civilrättsliga sanktionsdirektivet bör genomföras i Sverige för att åstadkomma ett bättre skydd för upphovsrätten på Internet. Detta är viktigt bl.a. för att skapa bättre förutsättningar för fortsatt utveckling av lagliga tjänster som är attraktiva för konsumenterna men samtidigt ger ersättning till de som skapar t.ex. film och musik. Att Sverige måste tillhandahålla ett effektivt skydd för upphovsrätten också på Internet följer dessutom av våra internationella åtaganden.

När vi utformat förslaget om att rättighetshavare ska kunna få tillgång till information om abonnenten bakom en viss IP-adress har vi särskilt tänkt på rättssäkerheten och på att få en balans mellan rättighetshavarens behov av att kunna skydda sina immateriella rättigheter och den enskildes integritet. Förslaget innehåller därför följande krav. Ett utlämnande av informationen ska bara få ske när en domstol har beslutat om detta. Ett sådant beslut får bara meddelas om rättighetshavaren presenterat tillräcklig bevisning (sannolika skäl) om att det har begåtts ett intrång med hjälp av den aktuella IP-adressen. Domstolen ska också göra en proportionalitetsbedömning och då väga rättighetshavarens behov av informationen mot andra intressen, bl.a. den enskildes integritet. Det finns också bestämmelser som begränsar hur rättighetshavaren får använda informationen. Dessutom ska Internetleverantören efter viss tid informera abonnenten om att information har lämnats ut. Sammantaget innebär detta att bestämmelserna blir väl avvägda och rättssäkra. Reglerna kommer, till skillnad från vad som annars brukar gälla i lagstiftning av detta slag, endast kunna tillämpas i fråga om intrång som har begåtts efter att lagändringarna trätt ikraft. Regeringen kommer dessutom att omedelbart påbörja en utvärdering av hur reglerna tillämpas. Utvärderingen ska bl.a. omfatta en uppföljning av om bestämmelserna i första hand används för att vidta åtgärder mot intrång som sker i stor omfattning.

Förslaget innebär inte att abonnenten automatiskt blir ansvarig för olagliga åtgärder, t.ex. olaglig fildelning, som någon annan gör med hjälp Internetuppkopplingen utan att abonnenten känner till det. Däremot kan abonnenten uppmärksammas på vad som pågår och ges en möjlighet att hindra fortsatta olagligheter. Om rättighetshavaren vill gå vidare och få skadestånd utdömt måste han väcka en skadeståndstalan mot abonnenten och i den rättegången bevisa att det är abonnenten som har orsakat honom skada.

Ytterligare information om det aktuella lagförslaget finns tillgänglig på www.regeringen.se/sb/d/11216/a/116861. Där finns också länkar till själva lagförslaget (propositionen) och till ett antal frågor och svar om förslaget.

Vänliga hälsningar

Beatrice Ask

Jag svarade i min tur följande, men därefter slutar konversationen:

Hej
Tack för svaret, jag uppskattar det verkligen, även när jag som i detta fall bara får mina farhågor besannade. Du skriver: “Däremot kan abonnenten uppmärksammas på vad som pågår och ges en möjlighet att hindra fortsatta olagligheter”. Detta betyder att om någon använt mitt öppna trådlösa nätverk för att fildela så kan det hända att jag får ett meddelande som i princip betyder att jag måste skydda mitt nätverk eller riskera åtal, det vill säga att öppna trådlösa nätverk i princip
blir olagliga. Det kan också hända (lagen utesluter det inte) att kronofogden knackar på dörren och beslagtar min dator innan jag fått meddelande från min ISP att de lämnat ut min adress till ett skivbolag. Därefter blir jag givetvis förklarad oskyldig, men det spelar ingen roll, skadan kommer då att vara skedd (utan dator blir ju kontakter med banker, försäkringskassa ock myndigheter nästan omöjliga). Återigen är det faktiska resultatet att öppna trådlösa nätverk i praktiken blir olagliga. Jag inbillar mig att detta inte är en önskad effekt.

Du skriver också:
“Rätten för upphovsmän och artister m.fl. att bestämma om, när och hur utnyttjande av deras verk och prestationer ska få ske ger dem möjlighet att ta betalt för sitt arbete. När upphovsmän och artister m.fl. får betalt för sitt arbete stimuleras och ges förutsättningar för nytt skapande. Detta är i sin tur viktigt för tillväxt, sysselsättning och ett rikt kulturutbud. Upphovsrätten har därför stor betydelse för hela samhället.”

Detta är helt irrelevant för resonemanget kring om skivbolagen skall få ta del av abonnentuppgifter för IP-adresser de misstänker för upphovsrättsbrott.

Med vänlig hälsning
Jeppelin

Eftersom jag inte vill att valda representanter i olika församlingar skall kompromissa med demokrati, yttrandefrihet och liknande så röstar jag på piratpartiet i valet till EU-parlamentet.

Vad hände egentligen med telekompaketet?

Thursday, May 7th, 2009

Snacka om total förvirring igår när omröstningarna vara klara. Jag lyssnade på studio ett som rapporterade direkt från Strasbourg, med ett enligt programledaren raskt omarbetat manus och företrädare för fem svenska partier vid mikrofonerna. Jag tror Gunnar Hökmark (m), Eva-Britt Svensson (v), Carl Schlyter (mp), inger Segelström (s) och Olle Scmidt (fp) var där. Alla var helt eniga om det huvudlösa i att stänga av folk från internet för att de anklagats för att ha fildelat, och alla verkade ha röstat på, alternativt förespråkade, en egen kombination av paket, tillägg och kompromisser, och de förklarade att de andra inget förstått.

Debatten var fantastiskt kul att höra. För en gångs skull debatterade svenska politker om en sakfråga de behärskar, utifrån sin ideologiska övertygelse och med respekt för varandras argument (även om, som sagt, de andra givetvis hade tokigt fel). Dessutom visade de på ett engagemang som kändes genom radion. Heja! Så kul har svensk politik inte varit på… inte varit.

Utan att vara så insatt har jag en teori om vad som hände. Bloggbävningen fick ledamöterna att rösta igenom 138:an och fälla paketet. 166:an verkade däremot falla för fel kompromiss, men nu går hela skiten till förlikning. Det gillar väl fransmännen, de vill nog hellre ha en ny kompromiss än något med fel tillägg. Kompromisser har de lyckats manipulera förut (fast det går nog inte lika lätt nästa gång), och dessutom fick de en tidslucka innan det kommer något från EU som går emot deras eländiga HADOPI-lag. Inte för att de skulle bry sig om sånt, dock

Hur är utsikten där borta på läktaren?

Sunday, April 26th, 2009

I onsdags skrev Håkan Lindgren om fildeling i G-P under rubriken fildelning och fattigdom. Bland annat hävdar han att storbolagen egentligen vill avskaffa upphovsrätt. Jag har funderat på hur jag kan kommentera hans åsikter; det är inte lätt att nå fram till någon som befinner sig så långt upp på läktaren som Håkan Lindgren gör i den här frågan.

Artikeln börjar konventionellt med en retorisk fråga om varför det är så svårt att förstå att man skall betala för sig även på nätet. Mitt svar på den frågan är att jag inte ens börjat slå min fru, eller mer specifikt, folk vill inget hellre än att betala för kultur, bara man hittar den och det till ett pris som inte känns som en uppmaning att hitta det på The Pirate Bay istället. Nog om det.

Det riktiga urspårningen sker en bit in artikel då det påstås att storbolagen och nedladdarna vill samma sak. Först ett citat:

Därför är det så viktigt att få oss att känna att upphovsrätten är patetisk och ohållbar.
Tänk efter: vem tjänar på att människor självmant avstår från sina rättigheter? En generation som ger upp idén om upphovsrätt har också gett upp alla anspråk på att få betalt för sitt eget kreativa arbete. Denna uppgivenhet marknadsförs som ett angrepp på de stora företagens makt, men vem tror ni trivs bäst i ett samhälle utan upphovsrätt – giriga storföretag eller ensamma kulturskapare? Vore jag en hänsynslös kapitalist kunde jag inte önska mig något bättre än en framtid utan upphovsrätt.

Marken gungar när jag läser det. I min värld har kulturskapare börjat lägga ut sina alster på nätet själva medan storbolagen jobbar som bävrar för att upphovsrätten skall gälla in absurdum och ser till att låsa in varje tänkbar upptäckt i så många patent de kan komma på. I Håkans värld händer uppenbarligen något helt annat.

Det felaktiga antagandet att piraterna vill avskaffa upphovsrätten kommenteras väl bäst av att piratpartiet, som ju har fler än 40000 medlemmar och kan få representera piraterna i det här sammanhanget, vill ha upphovsrätten kvar.

Hoppas att debatten efter EU-valet den 7:e juni har mer kontakt med verkligheten på internet.

Förfalskningar och kopior

Saturday, April 18th, 2009

Min vän Niklas har på sin blogg reflekterat över bristen på kritiska frågor i media (d.v.s. Göteborgs-Posten i de här fallen). Först då samtliga 21 stadsdelschefer (som borde vara opolitiska tjänstemän) skrivit under en debattartikel som klargör att det inte finns några problem med barnomsorgen i götelaborg (tjena, sämst i sverige ellerrr), sedan då Göteborg & Co köpt ett pariserhjul som de tänk få alla nödvändiga bygglov för lite käckt i efterhand.

Äntligen kan jag bidra med glömda frågor: Varför i frågar ingen journalist makthavarna varför hela EU arbetar med lagar för att rädda livet på upphovsrättsindustrin? Den som kopierar en skiva och lägger ut på The Pirate Bay tjänar inte en spänn och kopian kan utan vidare vara lika bra som originalet, medan de som säljer förfalskningar av de flesta andra varor tjänar grova pengar på att sälja undermåliga produkter som kan kosta miljarder för företag och riskera folks liv. Någon som tycker att en viss industri har en smula för mycket inflytande över lagstiftningen?

Jag har blivit undervisad i förfalskningarnas värld. Till exempel så förfalskas mediciner, kullager och tandkräm. Detta säljs förvånansvärt ofta (=som regel) genom de vanliga säljkanalerna och till samma pris som originalet, vilket betyder att någon tjänar hutlöst med pengar på kopiorna. Kvalitet kostar, och gör man ett kullager som håller i 12 timmar istället för originalets 1400 anar man att man kunnat spara någon krona i tillverkningen av förfalskningen. Förfalskningarna leder till att folk dör, företag förlorar miljarder och karies frodas. De allra flesta stora företag har folk som jobbar heltid med att avslöja förfalskningar, för att få sälja mer äkta vara, så klart, men kanske mer för att skydda sitt varumärke och förtroende på marknaden genom att hjälpa sina kunder att inte köpa något som inte håller måttet. Det läggs med andra ord ner stora pengar på förfalskningar och kopior, Piratkopior, som det brukar kallas i folkmun. Jämför detta igen med IFPI och MPAA.

Nu har piratpartiet precis fått fler medlemmar än kristdemokraterna. Frågorna ställs, men inte av journalister i traditionell media. Nästa steg är att rösta in piratpartiet i eu-parlamentet för att ha en chans att stoppa de mest repressiva lagarna. Good night and good luck.

Byte till Bahnhof

Thursday, April 16th, 2009

Familjen kommer att byte internetleverantör till Bahnhof. Det har legat och grott ett tag sedan vår nuvarande leverantör plötsligt började bete sig lite märkligt (byta faktureringssystem utan förvarning, skrota vår mailadressdomän på ett rätt arrogant sätt och lämna frågor till kundtjänst utan svar). Vi har förberett oss för flytt och bara väntat på rätt tillfälle. Det tillfället är nu.

Det här är första gången jag önskat att min blog var lite mindre lik Goats i Pearls before swine. Om om hade varit så hade jag utropat måndagen eller så till Byt ISP-dagen och fått ge intervjuer i riktig media.

Varför byter vi då? Bahnhof har förklarat att de inte sparar på den information som gör att upphovsrättshaveristerna kan koppla ett IP-nummer till en abonnent, eftersom de inte har användning för den informationen. Media har tolkat det som att Bahnhof hittat ett kryphål, men jag skulle vilja säga att de följer lagen. Telefon- och internetleverantörer får nämligen inte spara annan information om abonnenter än den som behövs för fakturering, och den infomationen m å s t e raderas när den tjänat ut sitt syfte. Detta för att skydda folks integritet (vilket var på modet bland politiker då mobiltelefonen blev allmängods). Visserligen har man gjort en kovändning och skall nu genom datalagringsdirektivet tvinga telefon- och internetleverantörerna att spara all information de kan få mycket längre tid än bara till nästa fakturering, men det är en annan fråga.

Uppdatering:
…ändrat till rätt stavning av Bahnhof…

Detta lär oss historien

Thursday, April 2nd, 2009

Tänk om jag plötsligt förstår känslan hos tokvänstern från 70-talet? Det är inte utan att det känns som staten och kapitalet faktiskt skulle kunna skapa en magnifik motreaktion om de drar åt tumskruvarna bara lite till.

En gammal vänsterklyscha jag brukar flina åt är den om vad historien lär oss. Min koll på den lite mer hårdföra -68-vänsterns ideologiska grund är inte hundraprocentig (så rätta mig gärna), men jag tror man menade att historien lär oss att en liten grupp revolutionärer kan medvetandegöra den stora massans omedvetna kamp genom att underblåsa konflikten mellan arbetare och kapital. Staten skulle fås att visa sitt rätta repressiva ansikte genom sin reaktion på den lilla upplysta klicken sanna kommunisters provokationer, och sedan skulle alla fatta att det var värt att riskera allt för en fin liten revolution. Att alla som försökt göra just detta misslyckats tycker jag är en tydlig indikation på att det inte funkar, det är vad historien lärt mig.

Knutna Nävar, en rockgrupp knuten till KFML(r), skrev en text till melodin till “Proud Mary”, som jag tycker illustrerar vansinnet i tankekjedjan. Låten inleds med ett tal:

    “1970 svepte en våg av vilda strejker över Sverige. Arbetarklassen gick spontant till kamp för högre lön, bättre arbetsvillkor. Detta blottade bristerna i det gamla KFML. Många i ledande ställning ville tona ner propagandan för revolutionen. De föll av för det spontana, det omedvetna, i arbetarnas kamp. KFML splittrades i en småborgerlig och en revolutionär del. Inom KFML(r), där (r) står för ”revolutionärerna”, inser man att det är kommunisters uppgift att lyfta, förvandla, den omedvetna och spontana kampen till en medveten organiserad kamp för revolutionen. Vi inom KFML(r) ser inte splittringen som någonting dåligt i sig. Tvärt om, splittringen var bra och nödvändig för att kunna ena arbetarklassen på revolutionär grund. Precis som SKP stärktes under Stalin, precis som KKP stärktes under Mao Tse-Tung genom kampen mot högeravvikelser, precis så kommer dagens svenska revolutionära rörelse att stärkas genom kampen mot det småborgerliga inflytandet.
    Det lär oss historien.”

Splittringen var bra. Hurra, eller nåt.

Med detta sagt känns det fantastiskt sjukt att leva i en tid när staten plötsligt, och helt oprovocerat, visar ett rätt så repressivt ansikte (FRA, IPDRED 1 & 2, ACTA, Datalagringsdirektivet etc.). När det dessutom får folkliga reaktioner, t.ex. genom att Piratpartiet får tusen nya medlemmar varje gång en sån grej körs ett varv i media, så tror jag att jag kan förstå känslan av att det bara behövs liiite mer repression för att något stort skall hända.

Stora grejer för mig skulle vara att PP kommer in i eu-parlamentet och sveriges riksdag, så jag skulle nog inte passa in bland 70-talets revolutionärer ens om jag delat deras ideologi. Jag tror som sagt inte heller på att provocera fram repressivt beteende från staten, men jag är orolig på riktigt för vad staten hittar på helt utan provokationer.

Uppdatering:
Jag vill verkligen poängtera att jag INTE tror på att provocera fram förändringar, jag är snarare orolig för vad staten håller på att göra på alldeles egen hand

Titta åt höger. Noga.

Thursday, March 26th, 2009

Vad jag vet så har i Göteborg de senaste åren minst två personer blivit skjutna efter att ha varit inblandade i mindre trafikincidenter. Ett fall i nordöstra förorterna (Gårdsten tror jag, rätta mig) och ett fall på Ashebergsgatan. Tankeväckande eftersom vi i vår familj inte varit förskringsbolagens drömkund, och därmed utsatt oss för risken att köra på någon som helst vill reglera skadan privat och direkt.

Gangsta-litteraturen jag läst (Snabba Cash, Aldrig fucka upp och Göteborgs-Posten) säger mig att man skall se upp med typer med fler än en av följande egenskaper:
-Stor tysk nytvättad bil
-extra krom på bilen
-stooora fälgar
-tonade rutor
-förarens och/eller passagerarens nacke bredare än huvudet

Så, på väg hem från svärföräldrarna i Bergsjön, händer det. Jag skall byta fil åt höger eftersom min fil försvinner längre fram, jag har accelererat ur en rondell för att ha fri väg och konstaterat att bilen i filen jag skall byta till ligger en god bit efter mig. Ändå är den plötsligt på ett krulligt hårstrås avstånd bakom mig när jag är klar med filbytet. Puh! -ingen smäll, fan, en sån dåre, han måste ha försökt köra om mig på insidan trots att jag blinkade, accelerade och att det var minst sagt uppenbart min fil var på väg att försvinna.

Vad det var för bil?
Audi S8 glänsande blåmetallic -check
extra krom -check
fälgar storlek tre-noll-noll-femtifyra-jättemarch -check
inga tonade rutor, så jag kunde tydligt se en tjock guldkjedja, lång nog för mig att ha som skärp, spänna hårt runt de båda nackarna där fram i bilen. Min fru intygade att de stirrade åt mitt håll medan de körde förbi. Själv tittade jag på vägen. De slutade ha bråttom, men jag höll en respektfull lucka tills vi fick en chans att köra åt ett annat håll.

Anklaga inte AFA för att vara fascister som är fega och maskerar sig

Monday, March 9th, 2009

Så fort de där jävla stenkastande idioterna i AFA har förstört en politisk manifestation så pratar man om att AFA egentligen beter sig som ena jävla fascister själva, och att de borde visa lite kurage genom att ge tusan i maskeringen och våga stå för sina åsikter. Upprörda röster hörs tala sig varma för förbud mot maskering i demonstrationståg och låter oss förstå att om man inte kan stå för sina åsikter med namn är de inte värda att framföras. Så logiskt: de som kastar sten på polisen är maskerade, alltså: förbjud maskeraden så upphör stenkastandet. Eller?

AFA är inte fascister. Som jag uppfattar begreppet fascism så framstår faktiskt AFA som just fanatiska antifascister. De verkar inte ha minsta vilja att låta stat och kapital smälta samman, så att de stora företagen kan använda myndigheternas våldsmonopol för att driva igenom sina affärsidéer.

Anonymiteten kan jag heller inte se som något problem. Visst skulle viljan att kasta sten säkert bli något mindre om det var svårare att göra det utan att få sitta i fängelse efteråt, men rätten att få uttrycka åsikter anonymt är lite för viktig för att slopa bara för att göra det lite svårare för en liten grupp störiga ungar att sabba vänsterns demonstrationståg. Tanken att man skall våga stå för sin åsikt och att ingen behöver lida för vad man tycker i sverige är onekligen lockande. Men innan man låter sig förföras kan man tänka på varför vi har hemliga val i sverige (och i alla andra länder som kan kallas demokratiska). Man kan också begrunda alla fall där folk drabbats av repressalier för att de varit tydliga med vad de tyckt, t.ex. bloggaren på migrationsverket som var moderat och gillade israel, sverigedemokraterna som inte får vara med i facket eller, vilket faktiskt förvånade mig, piratpartisten som fick sparken efter en chatt (EDB, i IT-branchen, gör bort sig gentemot datanördpartiet. Jösses).

Problemet med AFA är att de kastar sten på poliser så fort de får en chans att demonstrera, att de misshandlar meningsmotståndare och att ingen kan få dem att sluta med något av det. Det jag sett av AFA (Göteborgskravallerna – eget skryt på hemsidorna – tidningsartiklar) tyder på att de är våldsromantiker, att de tror de vet bättre än alla andra (och därför inte behöver respektera nån jäkla mesig demonstrationsledning) och att utrymmet för avvikande åsikter är minst sagt begränsat. Någon som, ursäkta Goodwin, hört talas om något liknande? Ja, jag vet att jag skrev att de inte är fascister, och jag har rätt; våldsromantiken, elitismen och den obefintliga toleransen mot avvikande åsikter är minsta gemensamma nämnare för totalitära rörelser i hela världen. AFA går enligt min enkla åsikt tydligt mot totalitarianism.

Jag skulle verkligen önska att de som misstänker att de kan få med AFA (eller motsvarande sekt) i sitt demonstrationståg bestämt ber dem utöva sin grundlagsskyddade rätt att demonstrera någon annan stans eller någon annan tid. Jag vill ha kvar rätten att ringa, surfa och rösta anonymt, och det skulle vara så typiskt om några stenkastande skitungar skapade förutsättningar för att lagstifta bort de möjligheterna.

Uppdatering 2009-12-14
G-P skriver om AFA idag, och om hur deras våldsverkare går fria. Artikel visar tydligt AFA:s och liknande organisationer totalitära orientering. När man kallar dem fascister tror jag man associerar dem med Hitlers SA, vilket inte känns helt främmande. Det är dock inte fascismen som är den gemensamma nämnaren utan (den rätt så vansinningt idiotiska och samhällsfarliga) föreställningen att man har rätt att ta till alla medel för sin sak eftersom man har rätt.