Vykort till justitieministern

May 11th, 2009

Innan jul skickade jag ett vykort till Beatrice Ask på uppmaning av Opassande.se. Det är ju ett tag sedan nu, men jag blev påmind av Christoffer Fjellners och Anna Hedhs väljarflört igår på Agenda i SVT. Christoffer Fjellner är för IPRED-direktivet men vill inte säga vad han tycker om dess implementering i sverige (IPRED-lagen). Båda representerar de partier som gått längst i sin iver att införa ett kontrollsamhälle; deras försäkran att de värnar integriteten känns inte helt trovärdig.

För att få fram bilden på framsidan har jag använt piratbyråns bevismaskin för att fixa en en skärmdump som “bevisade” att Beatrice Ask hade fildelat något som hette “Med byxorna vid knäna i fildelningsdebatten”. Det syftade på en debatt i Agenda där Frida Johansson Metso på ett bildligt men uppenbart sätt drog ner byxorna på Beatrice Ask. Här följer mailkonversationen, jag inser att texterna inte är hundraprocentiga, men avstår i övrigt från ursäkter och låter eventuella läsare döma.

Se bilden och texten från vykortet genom att klicka på bilderna nedan:

Jag fick faktiskt svar från departementet. Döm själva:

Översänds enligt uppdrag:

– – – – –

Hej,

Tack för ditt vykort angående olaglig fildelning och genomförandet av det civilrättsliga sanktionsdirektivet (ibland även kallat IPRED). Jag och mina kollegor i regeringen har fått många vykort och mail om denna svåra fråga och lyssnat noga på olika argument som har förts fram i debatten. Det är uppenbart att frågan berör många.

Upphovsrätten är en del av den grundläggande rätten till egendom. Utgångspunkten är alltså att de som har skapat och deltagit i produktionen av musik, film, litteratur och annat upphovsrättsligt skyddat material äger resultatet av sitt arbete och har rätt att bestämma om, när och hur utnyttjande av deras verk och prestationer ska få ske. Det är därför sedan lång tid tillbaka olagligt att göra upphovsrättsligt skyddad film och musik etc. tillgänglig för allmänheten utan rättighetshavarnas samtycke, oavsett om det sker via ett fildelningsnätverk (s.k. uppladdning) eller på annat sätt. Sedan den 1 juli 2005 framgår tydligt av upphovsrättslagen att det också är olagligt att kopiera (ladda ned) sådant upphovsrättsligt skyddat material som någon olovligen har gjort tillgängligt. Dessa bestämmelser om vad som är tillåtet respektive förbjudet bygger på internationella överenskommelser och EG-direktiv.

Rätten för upphovsmän och artister m.fl. att bestämma om, när och hur utnyttjande av deras verk och prestationer ska få ske ger dem möjlighet att ta betalt för sitt arbete. När upphovsmän och artister m.fl. får betalt för sitt arbete stimuleras och ges förutsättningar för nytt skapande. Detta är i sin tur viktigt för tillväxt, sysselsättning och ett rikt kulturutbud. Upphovsrätten har därför stor betydelse för hela samhället.

De diskussioner som regeringen har haft under senare tid har alltså inte handlat om att ändra vad som är tillåtet eller förbjudet, utan om hur det civilrättsliga sanktionsdirektivet bör genomföras i Sverige för att åstadkomma ett bättre skydd för upphovsrätten på Internet. Detta är viktigt bl.a. för att skapa bättre förutsättningar för fortsatt utveckling av lagliga tjänster som är attraktiva för konsumenterna men samtidigt ger ersättning till de som skapar t.ex. film och musik. Att Sverige måste tillhandahålla ett effektivt skydd för upphovsrätten också på Internet följer dessutom av våra internationella åtaganden.

När vi utformat förslaget om att rättighetshavare ska kunna få tillgång till information om abonnenten bakom en viss IP-adress har vi särskilt tänkt på rättssäkerheten och på att få en balans mellan rättighetshavarens behov av att kunna skydda sina immateriella rättigheter och den enskildes integritet. Förslaget innehåller därför följande krav. Ett utlämnande av informationen ska bara få ske när en domstol har beslutat om detta. Ett sådant beslut får bara meddelas om rättighetshavaren presenterat tillräcklig bevisning (sannolika skäl) om att det har begåtts ett intrång med hjälp av den aktuella IP-adressen. Domstolen ska också göra en proportionalitetsbedömning och då väga rättighetshavarens behov av informationen mot andra intressen, bl.a. den enskildes integritet. Det finns också bestämmelser som begränsar hur rättighetshavaren får använda informationen. Dessutom ska Internetleverantören efter viss tid informera abonnenten om att information har lämnats ut. Sammantaget innebär detta att bestämmelserna blir väl avvägda och rättssäkra. Reglerna kommer, till skillnad från vad som annars brukar gälla i lagstiftning av detta slag, endast kunna tillämpas i fråga om intrång som har begåtts efter att lagändringarna trätt ikraft. Regeringen kommer dessutom att omedelbart påbörja en utvärdering av hur reglerna tillämpas. Utvärderingen ska bl.a. omfatta en uppföljning av om bestämmelserna i första hand används för att vidta åtgärder mot intrång som sker i stor omfattning.

Förslaget innebär inte att abonnenten automatiskt blir ansvarig för olagliga åtgärder, t.ex. olaglig fildelning, som någon annan gör med hjälp Internetuppkopplingen utan att abonnenten känner till det. Däremot kan abonnenten uppmärksammas på vad som pågår och ges en möjlighet att hindra fortsatta olagligheter. Om rättighetshavaren vill gå vidare och få skadestånd utdömt måste han väcka en skadeståndstalan mot abonnenten och i den rättegången bevisa att det är abonnenten som har orsakat honom skada.

Ytterligare information om det aktuella lagförslaget finns tillgänglig på www.regeringen.se/sb/d/11216/a/116861. Där finns också länkar till själva lagförslaget (propositionen) och till ett antal frågor och svar om förslaget.

Vänliga hälsningar

Beatrice Ask

Jag svarade i min tur följande, men därefter slutar konversationen:

Hej
Tack för svaret, jag uppskattar det verkligen, även när jag som i detta fall bara får mina farhågor besannade. Du skriver: “Däremot kan abonnenten uppmärksammas på vad som pågår och ges en möjlighet att hindra fortsatta olagligheter”. Detta betyder att om någon använt mitt öppna trådlösa nätverk för att fildela så kan det hända att jag får ett meddelande som i princip betyder att jag måste skydda mitt nätverk eller riskera åtal, det vill säga att öppna trådlösa nätverk i princip
blir olagliga. Det kan också hända (lagen utesluter det inte) att kronofogden knackar på dörren och beslagtar min dator innan jag fått meddelande från min ISP att de lämnat ut min adress till ett skivbolag. Därefter blir jag givetvis förklarad oskyldig, men det spelar ingen roll, skadan kommer då att vara skedd (utan dator blir ju kontakter med banker, försäkringskassa ock myndigheter nästan omöjliga). Återigen är det faktiska resultatet att öppna trådlösa nätverk i praktiken blir olagliga. Jag inbillar mig att detta inte är en önskad effekt.

Du skriver också:
“Rätten för upphovsmän och artister m.fl. att bestämma om, när och hur utnyttjande av deras verk och prestationer ska få ske ger dem möjlighet att ta betalt för sitt arbete. När upphovsmän och artister m.fl. får betalt för sitt arbete stimuleras och ges förutsättningar för nytt skapande. Detta är i sin tur viktigt för tillväxt, sysselsättning och ett rikt kulturutbud. Upphovsrätten har därför stor betydelse för hela samhället.”

Detta är helt irrelevant för resonemanget kring om skivbolagen skall få ta del av abonnentuppgifter för IP-adresser de misstänker för upphovsrättsbrott.

Med vänlig hälsning
Jeppelin

Eftersom jag inte vill att valda representanter i olika församlingar skall kompromissa med demokrati, yttrandefrihet och liknande så röstar jag på piratpartiet i valet till EU-parlamentet.

Vad hände egentligen med telekompaketet?

May 7th, 2009

Snacka om total förvirring igår när omröstningarna vara klara. Jag lyssnade på studio ett som rapporterade direkt från Strasbourg, med ett enligt programledaren raskt omarbetat manus och företrädare för fem svenska partier vid mikrofonerna. Jag tror Gunnar Hökmark (m), Eva-Britt Svensson (v), Carl Schlyter (mp), inger Segelström (s) och Olle Scmidt (fp) var där. Alla var helt eniga om det huvudlösa i att stänga av folk från internet för att de anklagats för att ha fildelat, och alla verkade ha röstat på, alternativt förespråkade, en egen kombination av paket, tillägg och kompromisser, och de förklarade att de andra inget förstått.

Debatten var fantastiskt kul att höra. För en gångs skull debatterade svenska politker om en sakfråga de behärskar, utifrån sin ideologiska övertygelse och med respekt för varandras argument (även om, som sagt, de andra givetvis hade tokigt fel). Dessutom visade de på ett engagemang som kändes genom radion. Heja! Så kul har svensk politik inte varit på… inte varit.

Utan att vara så insatt har jag en teori om vad som hände. Bloggbävningen fick ledamöterna att rösta igenom 138:an och fälla paketet. 166:an verkade däremot falla för fel kompromiss, men nu går hela skiten till förlikning. Det gillar väl fransmännen, de vill nog hellre ha en ny kompromiss än något med fel tillägg. Kompromisser har de lyckats manipulera förut (fast det går nog inte lika lätt nästa gång), och dessutom fick de en tidslucka innan det kommer något från EU som går emot deras eländiga HADOPI-lag. Inte för att de skulle bry sig om sånt, dock

Onödig polarisering av debatten

April 29th, 2009

Precis när man inte trodde att DN skulle kunna förlora fler prenumeranter så kommer man med en av de mest onyanserade artiklarna hittills i debatten, och det dessutom på ledarplats.

Det är fascinerande hur man kan låna sig till en så låg propaganda från upphovsrättsgänget när man till och med fått stora journalistpriset för en artikelserie som i princip byggde på upphovsrättsbrott. Eller har de glömt att Fredrik Strage vann priset som årets förnyare med sin YouTube-topplista? De kanske inte följde topplistan, utan nöjde sig med att glänsa på prisutdelningen.

På det hela taget är det så oerhört tråkigt att debatten kring medborgarrätt på internet blivit så polariserad, och trots allt snack om de hotfulla piraterna så anser jag att polariseringen är helt och hållet upphovsrättarnas fel (jo, hjälpta av en övervakningskåt regering, jag vet). Polarisering av debatter leder till låsta positioner och prestige istället för konstruktiva diskussioner, vilket i det här fallet leder till mer repressiva lagar och ökande motsättningar.

Nu skall jag inte orda mer om detta utan hoppas att ni som hittat hit läser vad Blogge och Badlands Hyena har att säga om saken.

Svininfluensan ett bra genrep

April 29th, 2009

Under förutsättning att svininfluensan inte plötsligt visar sig vara mycket farligare än hittills så tror jag att den ger att ypperligt tillfälle att testa och öva världens beredskap för att en allvarligare sjukdom utvecklar sig till en pandemi.

Övning är viktigt, och jag tror att vi skall vara mycket tacksamma för att inblandade organisationer världen över får en chans att pröva sitt arbete och sitt samarbete i ett skarpt, men inte civilisationskritiskt, läge.

Det jag sett i media har faktiskt gjort mig lite lugnare inför hotet om en pandemi: organisationerna som krävs verkar finnas, nyckelpersoner verka lära sig att samarbeta över organisations- och landsgränser och det psykologiska försvaret i alla fall i europa funkar så bra att till och med en obotlig cyniker som jag själv blir lugnad utan att känna mig manipulerad.

Paniken som verkar växa fram i mexico är dock rejält oroande. Den sjukdomen är svårbotad, och vi vet fortfarande inte hur sverige skulle fungerat om vi haft sjukdomen på vår bakgård. Folk är folk, i mexico som i sverige, och reagerar på samma sätt inför hot. Vårt hopp nu är nog att vi är lite mentalt förberedda, i alla fall i något år framöver innan allt är glömt.

Hur är utsikten där borta på läktaren?

April 26th, 2009

I onsdags skrev Håkan Lindgren om fildeling i G-P under rubriken fildelning och fattigdom. Bland annat hävdar han att storbolagen egentligen vill avskaffa upphovsrätt. Jag har funderat på hur jag kan kommentera hans åsikter; det är inte lätt att nå fram till någon som befinner sig så långt upp på läktaren som Håkan Lindgren gör i den här frågan.

Artikeln börjar konventionellt med en retorisk fråga om varför det är så svårt att förstå att man skall betala för sig även på nätet. Mitt svar på den frågan är att jag inte ens börjat slå min fru, eller mer specifikt, folk vill inget hellre än att betala för kultur, bara man hittar den och det till ett pris som inte känns som en uppmaning att hitta det på The Pirate Bay istället. Nog om det.

Det riktiga urspårningen sker en bit in artikel då det påstås att storbolagen och nedladdarna vill samma sak. Först ett citat:

Därför är det så viktigt att få oss att känna att upphovsrätten är patetisk och ohållbar.
Tänk efter: vem tjänar på att människor självmant avstår från sina rättigheter? En generation som ger upp idén om upphovsrätt har också gett upp alla anspråk på att få betalt för sitt eget kreativa arbete. Denna uppgivenhet marknadsförs som ett angrepp på de stora företagens makt, men vem tror ni trivs bäst i ett samhälle utan upphovsrätt – giriga storföretag eller ensamma kulturskapare? Vore jag en hänsynslös kapitalist kunde jag inte önska mig något bättre än en framtid utan upphovsrätt.

Marken gungar när jag läser det. I min värld har kulturskapare börjat lägga ut sina alster på nätet själva medan storbolagen jobbar som bävrar för att upphovsrätten skall gälla in absurdum och ser till att låsa in varje tänkbar upptäckt i så många patent de kan komma på. I Håkans värld händer uppenbarligen något helt annat.

Det felaktiga antagandet att piraterna vill avskaffa upphovsrätten kommenteras väl bäst av att piratpartiet, som ju har fler än 40000 medlemmar och kan få representera piraterna i det här sammanhanget, vill ha upphovsrätten kvar.

Hoppas att debatten efter EU-valet den 7:e juni har mer kontakt med verkligheten på internet.

M vill avskaffa valhemligheten

April 22nd, 2009

Moderaterna föreslår tydligen att man skall kunna rösta via SMS i valet 2014. Det var det dummaste jag hört sedan man antog lagen som tillåter FRA att spara på alla SMS vi skickar som råkar passera en punkt som tangerar sveriges gränser.

Jag hoppas att det är ett skämt. Först inför man allmän avlyssning så att brevhemligheten avskaffas, sedan avskaffar man valhemligheten, ett av demokratins fundament. Men det värsta är att det inte är det värsta, det värsta på riktigt är att man öppnar för möjligheten att sälja sin röst. Jag minns skandalerna då sossefunktionärer gått runt på ålderdomshem och krävt gamla att de skall poströsta på det rätta partiet. Med SMS-röstning kommer vem som helst som ser lite stark och farlig ut att kunna komma hem och erbjuda mig ett tillfälle att rösta på rätt parti. Redan i mitten på 80-talet förklarade min samhällskunskapslärare att man inte kunde rösta via telefån, för även om man säkert kunde säja att det var fru Svensson som talade om vad hon skulle rösta på, så kunde man inte veta säkert att inte herr Svensson satt bredvid och kontrollerade. I så fall var det inte längre demokrati, fick jag veta.

Hr Schlingman, vill ni vara vänlig att förklara er!

Fallgropar från -68

April 22nd, 2009

Via Intensifier hittade jag idag en artikel av Per Wirtén i expressen som ger utryck för det jag fruktar mest skall hända med piratrörelsen: sextioåttafiering, eller sekterism och elitism som leder till missuppfattningen att om man bara provocerar staten lite lite så kommer den att bli så represseiv att de slumrande (och inte lika upplysta) massorna reser sig. Jag har skrivit lite om det tidigare.

Intensifier menar att Wirtén inte förstått internet och piratrörelsen, och visst, att beskriva friheten på internet som lite lyx för de priviligierade är en rätt skakande missuppfattning. Jag kan ändå inte skaka av mig känslan av att Per Wirtén har en poäng när han beskriver piratrörelsen som intellektuellt och avsmalnande, som om bredden vi är så måna om att försvara kvävs av hurraropen.

Nu är det inte konstigt om internets fylls av hurrarop från pirathåll, men låt det inte gå förlångt, va? Det finns faktiskt en risk att Wirtén har rätt, men vi kan inte ha en piratrörelse som blir sekteristisk, det funkar inte. Lova mig nu att det inte blir så.

Varför är det så viktigt att locka de unga?

April 21st, 2009

Stockholms jazzfestival har tydligen återuppstått i år, med nytt namn (Stocholm Jazzfest, eller snarare “Sthlm Jazz Fest“), ny ägare och med Christina Jutterström som VD. Jag skall inte gå in på vad jag tycker om att något så perifert som en jazzfestival får stor plats i P1:s nyhetsrapportering, jag skall inte heller fundera mer på varför och hur man kan äga en jazzfestival (eller en JAZZ FEST för den delen), eller hur tusan Christina Jutterström av alla människor blivit VD för kalaset. Jag kan för lite om Stockholm, jazz, festivaler och gamla mediechefer.

Det hjärnan hakade upp sig på var att man skulle bredda utbudet för att få lite yngre publik. Det skulle tydligen vara fokus på R&B och liknande de sista dagarna, och juttan förklarade stolt att man kan ju inte bara göra festival för fyrtitalister, som det, underförstått, skulle blivit om man bara spelat jazz.

Antagligen är det så att man finansierar dyra och obskyra artister till jazzfestivalen genom att samtidigt arrangera konserter med publikmagneter, och för att kunna föra över pengar från det ena till det andra så arrangeras det ungefär samtidigt. För att manövern inte skall bli allt för uppenbar lägger man ut rökridåer som “presentera jazz för en yngre publik” och liknande dravel.

För mig känns det fel. Jag tror på att göra det man kan och gillar. Att bredda sig för att få större publik känns som …nya moderaterna, kanske? En jazzfestival med bara jazz skulle nog kunna bli en bättre upplevelse för de som verkligen gillar jazz, på samma sätt som ett politiskt parti som envist följer en ideologisk kompass blir starkt genom trovärdighet och för att medlemmarna kan stå för dess idéer. Om inte publiken skulle räcka till en sådan jazzfestival så tycker jag att de är ärligare att lägga ner än att bredda sig, och jag är nog rätt svag för ärlighet.

Själv är jag del i en politisk rörelse som är extremt fokuserad idémässigt, men som plötsligt även blivit rätt stor. Hoppas piratpartiet försvinner hellre än att det börjar bredda sin ståndpunkt och har åsikter om det ena och “det andra” och börjar lova gula och gröna skogar till höger och vänster.

Förfalskningar och kopior

April 18th, 2009

Min vän Niklas har på sin blogg reflekterat över bristen på kritiska frågor i media (d.v.s. Göteborgs-Posten i de här fallen). Först då samtliga 21 stadsdelschefer (som borde vara opolitiska tjänstemän) skrivit under en debattartikel som klargör att det inte finns några problem med barnomsorgen i götelaborg (tjena, sämst i sverige ellerrr), sedan då Göteborg & Co köpt ett pariserhjul som de tänk få alla nödvändiga bygglov för lite käckt i efterhand.

Äntligen kan jag bidra med glömda frågor: Varför i frågar ingen journalist makthavarna varför hela EU arbetar med lagar för att rädda livet på upphovsrättsindustrin? Den som kopierar en skiva och lägger ut på The Pirate Bay tjänar inte en spänn och kopian kan utan vidare vara lika bra som originalet, medan de som säljer förfalskningar av de flesta andra varor tjänar grova pengar på att sälja undermåliga produkter som kan kosta miljarder för företag och riskera folks liv. Någon som tycker att en viss industri har en smula för mycket inflytande över lagstiftningen?

Jag har blivit undervisad i förfalskningarnas värld. Till exempel så förfalskas mediciner, kullager och tandkräm. Detta säljs förvånansvärt ofta (=som regel) genom de vanliga säljkanalerna och till samma pris som originalet, vilket betyder att någon tjänar hutlöst med pengar på kopiorna. Kvalitet kostar, och gör man ett kullager som håller i 12 timmar istället för originalets 1400 anar man att man kunnat spara någon krona i tillverkningen av förfalskningen. Förfalskningarna leder till att folk dör, företag förlorar miljarder och karies frodas. De allra flesta stora företag har folk som jobbar heltid med att avslöja förfalskningar, för att få sälja mer äkta vara, så klart, men kanske mer för att skydda sitt varumärke och förtroende på marknaden genom att hjälpa sina kunder att inte köpa något som inte håller måttet. Det läggs med andra ord ner stora pengar på förfalskningar och kopior, Piratkopior, som det brukar kallas i folkmun. Jämför detta igen med IFPI och MPAA.

Nu har piratpartiet precis fått fler medlemmar än kristdemokraterna. Frågorna ställs, men inte av journalister i traditionell media. Nästa steg är att rösta in piratpartiet i eu-parlamentet för att ha en chans att stoppa de mest repressiva lagarna. Good night and good luck.

Byte till Bahnhof

April 16th, 2009

Familjen kommer att byte internetleverantör till Bahnhof. Det har legat och grott ett tag sedan vår nuvarande leverantör plötsligt började bete sig lite märkligt (byta faktureringssystem utan förvarning, skrota vår mailadressdomän på ett rätt arrogant sätt och lämna frågor till kundtjänst utan svar). Vi har förberett oss för flytt och bara väntat på rätt tillfälle. Det tillfället är nu.

Det här är första gången jag önskat att min blog var lite mindre lik Goats i Pearls before swine. Om om hade varit så hade jag utropat måndagen eller så till Byt ISP-dagen och fått ge intervjuer i riktig media.

Varför byter vi då? Bahnhof har förklarat att de inte sparar på den information som gör att upphovsrättshaveristerna kan koppla ett IP-nummer till en abonnent, eftersom de inte har användning för den informationen. Media har tolkat det som att Bahnhof hittat ett kryphål, men jag skulle vilja säga att de följer lagen. Telefon- och internetleverantörer får nämligen inte spara annan information om abonnenter än den som behövs för fakturering, och den infomationen m å s t e raderas när den tjänat ut sitt syfte. Detta för att skydda folks integritet (vilket var på modet bland politiker då mobiltelefonen blev allmängods). Visserligen har man gjort en kovändning och skall nu genom datalagringsdirektivet tvinga telefon- och internetleverantörerna att spara all information de kan få mycket längre tid än bara till nästa fakturering, men det är en annan fråga.

Uppdatering:
…ändrat till rätt stavning av Bahnhof…