I den första boken om Modesty Blaise, Köpa henne går inte, från 1965 pratar Sir Gerald Tarrant med huvudportieren mr Manetta på Ritz i London om en gäst vid namn Abu Tahir från ett litet påhittat ökenrike. Tarrant frågar Manetta om det varit några problem med den långväga gästen, varpå Manetta svarar, i lätt förebrående ton: “På Ritz har vi inga problem, sir…bara intressanta omständigheter”.
Jag kan få den känslan med information och kunskap. Visst kan det kännas problematiskt när människor i min omgivning har fått information som de med bristande kunskap glatt missförstår och använder på ett för mig negativt sätt, och visst verkar det kännas som ett jätteproblem för världens ledare att Wikileaks läcker det som USA:s diplomater pratat med dem om, men när det gäller information och kunskap måste vi alla vara huvudportierer på Ritz i London. Vi måste betrakta det som kan uppstå till följd av att människor får information och kunskap som intressanta omständigheter, som det är vår viktigaste uppgift att hantera så att alla är nöjda.
Ritz hade inte varit Ritz om de betraktat gästerna som problem, och jag hoppas innerligt att de regeringar som betraktar sina medborgare som problem genast slutar vara regeringar.
Uppdatering:
Anna Troberg skriver, relaterat till detta, tycker jag nog, om hur det kan vara skitjobbigt att bli avkrävd en källa till uttalanden som uppfattas som tveksamma, men hur även det måste vara en intressant omständighet och inte ett problem.
Tags: Modesty Blaise, wikileaks