Nu när Rick Falkvinge avgår och Anna Troberg tar över som partiledare kan man fråga sig vad alla de inom partiet skall göra som verkar ha haft som främsta mission att byta ut Rick. Baserat på vad jag hittills sett verkar svaret vara att antingen köra på som förut med upprörda utfall som inte sällan kräver tankemissar eller halmgubbar för att hänga ihop (Flickus Flackus Flum är upprörd över att Christian Engström vill avlöna Rick för lobbyarbete i Europa. Jo, Christians uppgift är att få förståelse för piratfrågor i europa), eller att lämna Piratpartiet för att man hört rykten som visat sig stämma (jo, jag vet att upprördheten rör fler saker under lång tid. Men ändå).
Jag har funderat en del på om det rör sig om troll i form av grå vampyrer, sabotörer som ser att det partiet de egentligen gillar förlorar på PP:s framgångar eller om det handlar om personer som måste ha det precis som de vill för att de inte skall sura som griniga ungar.
Jag tror jag haft fel. Jag tror att det handlar om människor som har andra åsikter än jag, och det kan jag respektera (till skillnad från ovanstående). Men jag kan fortfarande inte förstå, på nivån att det känns som att de upprörda rösterna når mig från en annan dimension, en dimension där Ricks tillkortakommanden ses som så allvarliga att inget, inte ens en valframgång, varit viktigare än att angripa Rick, styrelsen och alla andra som gjort fel så hårt man kan.
Tala om när ni landar.
Tags: engagemang, irritation, piratpartiet, trolleri
Hmm…
Det här var ett intressant inlägg. Jag kan inte påstå att jag kan säga särskilt mycket om dimensionen du talar om, eftersom jag inte känner igen mig i formuleringen: “där Ricks tillkortakommanden ses som så allvarliga att inget, inte ens en valframgång, varit viktigare än att angripa Rick, styrelsen och alla andra som gjort fel så hårt man kan.”
Hade jag velat göra DET hade det märkts 😉
Faktum är att jag gillar Rick, och varit noga med att lyfta när jag gillat något han gör särskilt mycket. Anna har jag varit lite sämre på att uppmärksamma positivt, men å andra sidan har jag nog inte kritiserat henne personligen särskilt mycket, om ens alls. Jag gillar henne också.
Mitt problem handlar ju som sagt om förtroende, vilket inte har med person att göra, utan den av vissa så föraktade formalian, som tyvärr har betydelse om man vill bygga en livskraftig fungerande organisation. Det är mycket viktigt, precis som du påpekar, att folk inte inbillar sig att interndemokrati innebär att alla har en rätt att få som de vill, utan bara att det ska finnas system som lämnar generöst utrymme för medlemsinflytande, och att transparensen är hög. Det upplever jag faktiskt att Piratpartiet har, i mycket hög mån.
Därför är det dubbelt synd att den ekonomiska situationen är som den är, vilket tyvärr nödvändiggjort situationen vi har nu, med partiledare i beroendeställning till Brysselkontoret. Ska man vara helt ärlig och följa den tanken fullt ut, kan man nog säga att mycket av kritiken mot Rick kanske skulle riktas även mot Bryssel.
Jag återkommer nog till ämnet Piratpartiet och jävsproblematik i framtida inlägg.
Beelzebjörn recently posted..Tack och hej- Piratpartiet
Det ser ut som om jag generaliserat lite fel när jag tagit för givet att kritiken jag har svårt att förstå inte kommer sig av att man anser att Rick är en skitstövel. Ännu en sak jag haft svårt att tolka helt enkelt.
Jag håller med om att formalia och oberoende är viktigt, men när jag läser kritiken mot PP:s ledning i dessa frågor så lägger min hjärna den i facket för överdrivna reaktioner, gnäll och barnslig besvikelse över att inte få som man vill. Jag vet ju att inte är så, eftersom jag kollat runt lite på forum och så för att se vad kritikerna gör för andra grejer och sett att du och andra gör bra och viktiga saker, och därför antar jag att det rör sig om en skillnad i hur man kommunicerar och hur man värderar organisationsformalia (trots att det ser ut som att vi menar samma). Märkligt.
/Jeppelin
Jo precis.
Ibland har det blivit mer än lovligt nitpicky , det kan jag skriva under på. Å andra sidan har kritiken ofta bemötts med diskussioner om själva kritiken istället för sakfrågan, vilket är helt fel väg i just PP – det är inte direkt så att partiet har ont om människor som ser rött när de uppmanas rätta in sig i ledet. Efter ett par varv av det där blir känslorna så heta att båda sidor reagerar överdrivet på minsta lilla.
Jag vet inte om jag tycker det är så märkligt egentligen, däremot har jag ingen aning om hur man skulle lösa det.
Själv släppte jag det interna käbblet flera månader innan valet. Hållit ett öga ditåt sedan dess utan att blanda mig i, eftersom jag kom fram till att jag hade viktigare saker att göra med min tid.
Beelzebjörn recently posted..Tack och hej- Piratpartiet
Diskussioner om kritiken istället för om kritikens innehåll kommer sig säkert av att kritiken är obegriplig på ett eller annat sätt.
[…] så måste jag säga att det Rick skriver stämmer helt överens med hur jag uppfattat saken. Jag bloggade ju om detta häromdagen, men nu har jag börjat fundera på det igen. Det jag undrar är vad de som gett Rick (och mig, […]
[…] det som om en icke-fråga håller på att haverera Piratpartiet. Igen. 2010 var det frågan om, ja, vad var det nu, något om beslutsprocesserna, väl? Och formalia? och att inte få som man […]