Spårbunden eller spårburen? Jag har lite svårt att bestämma mig. Frågan om rullstolsbunden eller rullstolsburen är lättare, det är så uppenbart att fordonet både innebär och är ett tecken på en begränsning i rörelsefrihet att skönmålningen som ordet “-buren” utgör snarast är en smula komisk. Med spåren är det svårare. Jag har inte med mig extra mat och dricka och är därmed bunden till och begränsad av spårigheten, å andra sidan kan jag sitta här och blogga framburen på spår. Lite som i en bur faktiskt. Det får bli spårburen, det är det mest pricksäkra begreppet.
Uppdateringar följer:
Tåget stannar till i Mölnlycke. Precis när jag tittar upp på skylten som visar vilket tåg jag sitter på växlar texten till “tillfälligt avbrott”. Ett omen?
Jag har hämtat mitt förstaklasskaffe. Eftersom biljetten inte kostade jättemycket mer än andra klass, och det ingår kaffe, så var det värt en chansning. Oftast brukar tågen på den här sträckan vara mer som gula spårvagnar än tåg, utan märkbar skillnad mellan klasserna, men nu hade jag tur och hamnade i en riktig vagn. Hittills har allt gått bra, som han sa som hoppade från tionde våningen.
Nåja, smörgåsens bäst före-datum hade inte passerats och kaffet var i alla fall varmt. Det kunde varit värre. På samma sätt är det med landskapet som passerar förbi, även om jag i vissa fall inte är säker på det där med bäst före. Det är mycket risiga träd, smutsiga hus med skräpiga trädgårdar, och leriga åkrar. Och dimma. Vintern ser bättre ut när den är vit, fast då skulle nog landskapet utanför röra sig betydligt mer intermittent.
Knappt 20 minuter kvar av resan nu. Det har inte varit mycket till äventyr hittills. Med såpass kort tid kvar vore det väl märkligt om inte allt skulle gå bra, och om det skulle skita sig är jag såpass nära målet det nog skulle gå att lösa ändå. Fast det är å andra sidan jäkligt mycket skog och myrar i småland.
Ett tag såg det ut som om myren utanför var uppdelad i kvadrater, avgränsade av smala stråk av tallar, som om någon för länge sedan försökt dika eländet. Framme om fem minuter.
Resan gick bra, liksom lajvbloggning med telefonen.
Tags: ordbajseri, SJ, tankar